the hardest part is over
Jag vågade nog aldrig träffa dej. Vågade nog aldrig låta dej träffa mej. Se mej. Se på mej på ett annat sätt än du gjort på avstånd. "Hos" dej var det alltid så tryggt. Som att du såg vem jag var på ett annat sätt.
Jag vågade aldrig låta dej träffa den Anna som tidigare människor inte kunnat vara nära till slut, den Anna som gör folk besvikna, den Anna som man till slut tröttnar på.
Jag ville aldrig förlora den känslan du gav mej,
och därför förlorade jag istället dej.
Anders.
***
Äh, vad spelar det för roll när man inte ens kan prata mer.
Jag vet inte vad jag skulle gjort utan vissa personer.
Jag tror inte ens att jag hade funnits.
Jag slängde precis bort de sista minnena
- inte för att jag inte längre minns
utan fär att det inte betyder något för mej längre
det finns inte ens en saknad kvar
"It's the heart that really matters in the end"
Jag vågade aldrig låta dej träffa den Anna som tidigare människor inte kunnat vara nära till slut, den Anna som gör folk besvikna, den Anna som man till slut tröttnar på.
Jag ville aldrig förlora den känslan du gav mej,
och därför förlorade jag istället dej.
Anders.
***
Äh, vad spelar det för roll när man inte ens kan prata mer.
Jag vet inte vad jag skulle gjort utan vissa personer.
Jag tror inte ens att jag hade funnits.
Jag slängde precis bort de sista minnena
- inte för att jag inte längre minns
utan fär att det inte betyder något för mej längre
det finns inte ens en saknad kvar
"It's the heart that really matters in the end"
regn regn regn
"Making friends with shadows on my wall"
jag har sovit hela dagen, i princip, och börjar äntligen piggna till. jag sov i fel säng under fel täcke i natt och behövde sova rätt ett litet tag. att ett litet tag råkade bli hela dagen kan inte hjälpas. nu är dagen i alla fall slut. imorgon kanske saker känns annorlunda.
om man skulle baka muffins såhär kvart över tio på kvällen. eller se film. eller skriva lite. kanske läsa några sidor i en bok. kanske springa en runda ute i mörkret och regnet. kanske.. kanske bara andas i en annan takt.
"If I get to tired to make it
be my breath so I can walk"
för mycket tid till ingenting. eller till att egentligen leva.
"When my smile gets old and faded
wait around, I'll smile again"
om jag bara..
Huvudvärk, halsont och fanken vad ont jag har i magen! Jag vill inte vara sjuk. Jag vägrar. Ungefär som när jag var tre år och inte fick som jag ville. Då var jag envis, och det har inte blivit bättre måste jag nog tyvärr säga.
Igår var Alvin och Malin här och åt. Alvin, världens sötaste med ett skratt som lyser upp hela ens värld i flera veckor framåt. Och ändå vill man att han ska komma direkt igen när han vinkat hejdå. Han har lärt sej säga Anna nu, och i min värld är det inte för att det är ett så enkelt namn, i min värld är det för att jag är hans favoritmoster såklart.
Han är bäst i alla fall, lille plutten.
Helgen var ganska lugn. I fredags var det party med Josefin, Sara och Caroline. Ganska skoj, men jag var alldeles för trött för att festa ordentligt, tyvärr. Köpte ny jacka och nya jeans och lite smycken och grejer i alla fall, i fredags var det nog också. I lördags var jag hos systeryster och kollade på film, käkade pizza och byggde pussel minsann. Supermys, tills jag skulle köra hem från Kävlinge mitt i natten med ögon som knappt orkade hållas öppna, och ett huvud som helst av allt redan ville ligga på kudden hemma i sängen. Men hem kom jag, och sängen var skön, som vanligt.
Dags för frukost och medicin, den kan inte vara bra att låta bli att ta nu när magen bråkar med mej. Måste in och ta blodprov en dag nu snart. Ska göras var tredje månad och sist jag var där var i januari. Januari, februari, augusti, september, ja, då är det dags nu alltså! Fick ett brev hem till och med, men ny remiss och ett papper där det stod något i stil med "Bäste Anna, var vänlig ta blodprov, det var längesedan." Ja, visst hörru, jag gör det när jag orkar ta mej in till sjukhuset och när jag känner meningen och lusten. Äh. Jag gör det imorgon.
Jag borde plugga, men plötsligt har jag tusen andra saker att göra som känns viktigare och roligare och mer givande.
Imorgon är det 80-tals fest, om jag orkar.
Satan vad jag är tråkig idag, känner jag. Ingen motivation.
Ge mej inspiration, någon!
Igår var Alvin och Malin här och åt. Alvin, världens sötaste med ett skratt som lyser upp hela ens värld i flera veckor framåt. Och ändå vill man att han ska komma direkt igen när han vinkat hejdå. Han har lärt sej säga Anna nu, och i min värld är det inte för att det är ett så enkelt namn, i min värld är det för att jag är hans favoritmoster såklart.
Han är bäst i alla fall, lille plutten.
Helgen var ganska lugn. I fredags var det party med Josefin, Sara och Caroline. Ganska skoj, men jag var alldeles för trött för att festa ordentligt, tyvärr. Köpte ny jacka och nya jeans och lite smycken och grejer i alla fall, i fredags var det nog också. I lördags var jag hos systeryster och kollade på film, käkade pizza och byggde pussel minsann. Supermys, tills jag skulle köra hem från Kävlinge mitt i natten med ögon som knappt orkade hållas öppna, och ett huvud som helst av allt redan ville ligga på kudden hemma i sängen. Men hem kom jag, och sängen var skön, som vanligt.
Dags för frukost och medicin, den kan inte vara bra att låta bli att ta nu när magen bråkar med mej. Måste in och ta blodprov en dag nu snart. Ska göras var tredje månad och sist jag var där var i januari. Januari, februari, augusti, september, ja, då är det dags nu alltså! Fick ett brev hem till och med, men ny remiss och ett papper där det stod något i stil med "Bäste Anna, var vänlig ta blodprov, det var längesedan." Ja, visst hörru, jag gör det när jag orkar ta mej in till sjukhuset och när jag känner meningen och lusten. Äh. Jag gör det imorgon.
Jag borde plugga, men plötsligt har jag tusen andra saker att göra som känns viktigare och roligare och mer givande.
Imorgon är det 80-tals fest, om jag orkar.
Satan vad jag är tråkig idag, känner jag. Ingen motivation.
Ge mej inspiration, någon!
