AnnaPanson.. och alla satans ord

jag har ingen aning om vad jag ska få ut av att skriva och ändå är det något som får mej att göra det. jag har skrivit hela kvällen och jag vet fortfarande inte vad det var jag tänkte på från början, vad det var jag ville skriva ner, vad det var som var så otroligt tungt att bära inombords, men det har nog etsat sej fast för jag har skrivit hundratals, tusentals, miljontals ord och det finns fortfarande kvar
                                                                                                                                                   
ölen är min bästa vän. (i alla fall så var den en av de bästa i lördags)

nej nej nej, rebecka är min bästa vän! (i alla fall så har hon funnits där längst och det är nog henne jag skrattat med mest) så det så!
                       
och jag vet inte, men det ser ut som att hon gillar mej också :)  (kärlek till en underbar vän!)
man pussar väl inte på människor man inte tycker om? (jag vet inte, men jag minns att någon pussade på mej i lördags och nånting känns. mest bara jävligt dumt och konstigt, faktiskt)

det var nånting jag såg på min mage nyss som fick mej att börja skratta

det är så mycket i huvudet att det känns som att det ska sprängas snart
och jag har ingen jävla aning om vad det är som gör det så
för mycket snack? för många minnen? för lite närhet? för mycket ord? för många tankar? för lite sömn?
- en dag måste man nog gå och lägga sej och verkligen sova